08.09.25 - 02.10.25
Ludvig Uhlbors
Ludvig Uhlbors er teaterregissør og dramatiker med en bachelor i dramatikk/dramaturgi fra Dramatiska Institutet i Stockholm og en master i regi fra KHiO i Oslo. Uhlbors har vært aktiv siden 2006, blant annet som kunstnerisk leder og husdramatiker ved Institutet i Malmö, men også som leder for performancekompaniet The End Foundation og atelierforeningen Etikett.
Siden flyttingen til Oslo i 2016 har Uhlbors produsert en rekke konseptuelle og tverrfaglige verk i samarbeid med scener og institusjoner som Det Norske Teatret, Black Box Teater og BIT Teatergarasjen. Blant disse inngår tre produksjoner om den norske filosofen Arne Næss, samt noen produksjoner som undersøker nettbaserte formater for teaterscenen.
Ut fra disse arbeidene har Uhlbors formulert en dramaturgi for teater – Dypøkologiske dramaturgier – som han har publisert i essays og presentert i foredrag ved BIT Teatergarasjen og Dramatikkens hus.
Ludvig var på produksjonsopphold hos oss i september 2025. I denne perioden jobbet han med et prosjekt som sammeligner gruvedriften i Zambia med den lokale konteksten i Sokndal. Dette skriver han om prosjektet:
“Under min vistelse i Sokndal har jag velat att ställa mitt textbaserade bloggverk Zambia letters mot den lokala kontexten. Zambia letters är en serie brev som jag skrev under en två månader lång vistelse på Lusaka Contemporary Art Center i Zambia sommaren 2025. I några av dessa brev skildrar jag mina upplevelser av gruvdriften och miljöproblematiken i Zambia. Dessa frågor blev tillgängliga för mig då jag besökte gruvor i provinsen The Copperbelt och intervjuade de som arbetar och bor i området.
Det har känts naturligt för mig att försöka att finna beröringspunkter mellan den upplevelsen och annan gruvdriften som har pågått historiskt, och fortfarande pågår, i Sokndal genom Titania AS. Att söka efter sådana beröringspunkter och att försöka att omsätta dem i text har varit mitt huvudsakliga projekt. Där har jag fått stor hjälp av Velferden Scene som har introducerat mig för miljöer och inviterat mig att delta i expeditioner eller utflykter som har gett mig en inblick i den lokala gruvdriften och den problematik som den står inför.
Mitt arbete med dessa jämförelser utgår ifrån ett längre undersökande som jag har drivit sedan flera år tillbaka och som utgår ifrån den norske filosofen Arne Næss och hans filosofier Dypøkologi och Økosof. Där söker jag att ställa frågor om människans självbild och interaktion med ekosystem och processer i naturen.”
Ludvig reflekterer også over sin opplevelse av lyd i Sokndal og relasjonen til kontrasten i vestlig og afrikansk masketradisjon:
“Under mina dagliga promenader i landskapet och i samband med mina utflykter till Blåfjell har jag intresserat mig för de ljud som jag har registrerat. I Blåfjell fascinerades jag av ekot i gruvorna. I landskapet som ligger i anslutning till Direktørsboligen, där jag har bott, har jag lyssnat till ljuden som uppstår i landskapet, till gräset och träden och vinden, men också till de avlägsna ljuden från samhället. Skillnaden mellan ekot i Blåfjell och ljuden i dagbrottet vid kusten, som bedrivs via den moderna brytningsformen Open Crater Mining, har intresserat mig.
Jag drar mig till minnes ett par erfarenheter som jag gjorde i Zambia och som har relation till teatermask. I västerländsk teatertradition är det det visuella som animerar masken. Skådespelaren tar på sig masken och ser sig själv i spegeln, och när han eller hon ser masken drar hen sitt första andetag och då börjar masken att leva. I Zambia är det däremot ljudet som animerar masken. Maskbäraren tar på sig masken, och vid det första ljudet som kommer ur strupen börjar masken att leva.
Det här antyder en gammal konflikt mellan hörsel och syn som berör ontologi. Det antas allmänt inom idéhistoria att grekerna och indoeuropeerna introducerade blicken som det primära organet för ontologi, men att det ursprungligen hade varit hörseln och lyssnandet som skapade vår uppfattning av verkligheten. Denna spänning mellan det visuella och det audiella återkommer också i myten om Narcissus och Ekko.
Det är lätt att läsa in en spänning mellan en auditiv, afrikansk, tradition och en visuell, europeisk, tradition som också har beröringspunkter med kolonial problematik. Hur exporterar vi en västerländsk, bildbaserad, verklighetsuppfattning till folk i Zambia? Hur sliter den sönder de traditionella samhällsstrukturerna i landet och människans relation till landskapet?”
Les Ludivgs Zambia Letters her: https://www.ludviguhlbors.com/blog
Foto © Hanna Biørnstad